Internetteori

Internets bakgrund, utveckling och uppbyggnad

När startade allt? Var? Varför?

1957 skicka Sovjetunionen upp Sputnik och visade västvärlden att de låg ett litet steg före västvärlden och framför allt USA. President Eisenhower och det amerikanska försvarsdepartementet grundade en myndighet vars uppgift var att låta landets ledande och skarpaste forskare utveckla nya idéer inom högteknologin. Myndighetens namn blev ARPA, där ARPA står för Advanced Research Projects Agency.

ARPA satsade pengar på universitet och organisationer som hade potential till nyutveckling. Efter några år bildades en avdelning inom ARPA som sysslade med datorer. Under mitten av 1960-talet började ARPA fundera på hur man bättre skulle kunna utnyttja de fåtaliga och mycket dyra datorer som fanns i landet. Datorerna på den tiden hade mycket lite gemensamt med våra dagars persondatorer.

För det första de var stora som hela rum, och fanns därför bara på ett mindre antal universitet och företag. För det andra behärskade varje dator i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde, och för det tredje kunde de bara användas av en person i taget. Den forskare som behövde göra datorberäkningar fick boka några timmar vid den av landets maskiner som passade bäst, och sen sätta sig på flyget.

Bristen på datortid blev den flaskhals som satte gränsen för forskningens framsteg. ARPA startade därför ett projekt för att koppla samman landets datorer i ett nätverk. Flera personer skulle nu samtidigt kunna arbeta på samma dator, och genom fjärranslutningar skulle en forskare på t.ex. UCLA i Los Angeles inte behöva lämna sitt arbetsrum för att arbeta på en dator som stod i San Francisco.

Projektteamet på ARPA insåg att nätverket måste vara mycket driftssäkert. Även om en länk i nätverket slogs ut, måste datornätverket fortfarande kunna finna nya vägar för sin trafik. För att göra detta möjligt behövde de meddelanden som skickades på nätet vara "smarta", d.v.s. de skulle själva kunna hitta fram till rätt adress utan att någon central enhet styrde dem. Dessutom måste varje del av nätverket kunna fungera helt självständigt, oavsett hur andra delar av nätverket av fungerade. Alltså kunde ingen dator vara centraldator, utan alla datorer i nätverket måste vara "lika mycket värda".

Hösten 1969 byggdes ett experimentnätverk på universitetet i Los Angeles, UCLA. Två datorer kopplades ihop med en tiometerskabel, och datorerna sände meddelanden till varandra. En månad senare hade man fått en förbindelse till forskningsinstitutet i Stanford och deras dator, och förbindelsen testades. ARPA döpte sitt nya nätverk till ARPANET, och efter mindre än ett år hade flera andra universitet också kopplat in sina datorer.

Enligt ARPAs idéer hade nätverkskopplingen formen av en spindelväv snarare än en sol, så att det alltså fanns flera vägar för ett meddelande att ta sig från en dator till en annan. Om en del av nätet slogs ut kunde meddelandet ändå alltid hitta fram via en omväg. Kravet på "smarta meddelanden" löstes genom en teknik som kallades paketväxling. Varje meddelande som skulle skickas delades upp i smådelar, s.k. paket. Varje paket "visste själv var det skulle", och kunde därigenom självständigt söka sin väg genom nätverket fram till mottagaren, där paketen sattes samman till det ursprungliga meddelandet igen.

En annan fördel med denna teknik var att det inte behövdes någon konstant förbindelse mellan sändande och mottagande dator, utan kontakten behövde bara hållas under tiden det lilla paketet skickades. Ledningarna i nätverket utnyttjades på detta sätt mycket mer effektivt än vad de gjorde med kretsväxlat som påminner om gamla tidens telefonuppkoppling med växelstationer (där ledningar parades ihop). Om ett samtal pågår är linjen upptagen hela tiden, även om man bara sitter tyst i luren och ingen säger något.

Nu spred sig kunskapen om nätverkstekniken, och andra liknande nätverk började byggas runt om i världen. Bland dessa fanns t.ex. ALOHANET som förband de Hawaiianska öarna med varandra (via radiolänk), och SATNET (som kommunicerade via satelliter). Så småningom väcktes idén att koppla samman alla dessa fristående nätverk i ett "nätverk av nätverk".

Eftersom alla de enskilda nätverken "pratade olika språk" internt, skapades under sjuttiotalet ett gemensamt protokoll eller kommunikationsspråk, TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol), som kunde användas när de olika nätverken pratade med varandra.



Under 80- och 90-talen anslöts fler och fler nätverk, och det utvecklades till det som vi idag kallar för Internet. Några av dagens nätverk i vår närhet är EUNET (Där EU inte står för EU, utan istället för Europa), som startades 1982 och SUNET (Svenska Universitetsnätet), vilket såg dagens ljus 1988. Konstruktionen för nätverket är fortfarande densamma idag, även om det har vuxit långt över de gränser som man hade satt från början. Inte heller blev tillämpningarna de som utvecklarna hade räknat med.

Från början var tanken att nätet skulle användas för att forskarna skulle koppla upp sig till varandras datorer och dela datorkraft med varandra. Man hade dock inte tänkt på att det är betydligt roligare att kommunicera med människor än med maskiner. En undanskymd funktion som mest skapats för att underlätta all nätverksadministration, den elektroniska posten, visade sig vara mycket populär. E-post till trots, det stora genombrottet för Internet kom inte förrän det försågs med ett attraktivt grafiskt yttre. Ett steg togs då World Wide Web, WWW, utvecklades på forskningscentret CERN i Genève under åren 1989 till 1992.

World Wide Web, WWW, skapades 1990 av Tim Berners-Lee, som var forskare vid CERN. Han kombinerade olika tekniker för att skapa ett http-protokoll och ett språk - HTML. Dessa tillsammans skapade World Wide Web, webben, som förenklade ihoplänkning av nästan all information. Tim Berners-Lee skapade den första webbläsaren, WorldWideWeb (senare benämnd Nexus, för att kunna läsa ett html-dokument).
Men det stora klivet togs 1993 då det amerikanska forskningscentret NCSA (National Center for Supercomputing Applications vid University of Illinois) lanserade den första webbläsaren som kunde visa bilder, Mosaic. Denna skulle ett år senare få en privatproducerad efterföljare i Netscape Navigator, och här startade Internet-utvecklingen med webbsidor och dess tjänster.

1992 Lynx


1993 Mosaic



Statistik över webbläsare idag

Idag är Internet världens största datornätverk, eller egentligen, världens största nätverk av nätverk, där alla fritt kan utbyta information. Ingen vet egentligen hur stort Internet är, eftersom det består av separata nätverk utan något centralt register över alla uppkopplade datorer. Trots att Internet har sitt ursprung i USA är det väldigt oamerikanskt. Eftersom det främst har vuxit fram ur universitetsvärlden har en av grundbultarna varit att informationen ska vara fri.

Kortfattad beskrivning av utvecklingen fram till idag

1969 Första försöket med nätverket på UCLA
1971 23 värddatorer anslutna
1990 313 000 värddatorer anslutna
1993 2 000 000 värddatorer anslutna
1993 första grafiska webbläsaren
1995 Internet blir tillgängligt för vanliga människor
1998 37 miljoner värddatorer anslutna
2001 350 miljoner användare
2011 2 miljarder användare
2020 4,8 miljarder användare

Hur ser det ut idag? Antal användare, datorer, spridning?

Internet finns i princip över hela världen men med en större koncentration av användare till I-länderna.
aktuella siffror på användare

Vem äger Internet?

Ingen äger Internet, men många äger var sin del av Internet. Ingen central myndighet finns. Ingen tar ansvar för att det fungerar. När tillräckligt många gör på ett visst sätt blir det standard. Programutvecklare gör nya effektivare verktyg för att utnyttja nätet.

Det finns dock en organisation för att styra upp utvecklingen på ett så bra sätt som möjligt. Internet Society är en oraganisation skapad 1992 som verkar som ett paraply över hundratals organisationer, vilka har internationella uppdrag att gynna samarbete och koordiation av internetteknologi samt spridning av informaton. Vi har också ICANN(The Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) som hanterar domännamn och IP-nummer (mer om det i webbteori-delen) skapad 1998.

Varför är Internet så populärt? Vad kan man göra med Internet?

• Det är världens största informationskälla som hela tiden växer.
• Det finns stora möjligheter till reklam och marknadsföring.
• Det finns möjlighet till försäljning av informationstjänster.
• Man kan handla varor, t.ex. resor, böcker och livsmedelsvaror, s.k. e-handel.
• Man kan söka efter information från olika delar av världen.
• Man kan skicka e-post.
• Man kan skapa sin egen hemsida, blogg, twitter som andra kan ta del av.
• Man kan prata med andra människor på nätet, via chat eller liknande.
• Man kan hålla kontakt med massor av människor i hela världen via sociala medier.
• Man kan hämta hem program, bilder, ljud, video m.m.
  

Ovan är en gammal bild men visar idén med det jag vill visa, själva Internet är bara nätverket(det fysiska) och det utnyttjas av olika tjänster som har helt olika syften.

Källor

internets historia (https://www.livinginternet.com/, aug 2020)